what time?

Kan man köpa tid nånstans?
I över 10 veckor har jag inte haft nå ledigt alls. Klubbverksjobb, Filmteam och Universitet samtidigt är något som kan ta kål på vem som helst. Jag var nära att ge upp, flera gånger. Men jag höll mig kvar, och jag är otroligt glad över att jag klarat mig mer eller mindre oskadd ur detta.
Att jag mådde psykiskt dåligt när jag började förenklade inte saken precis, men det var jag som valde, och jag tror att denna enorma arbetsbörda tvingade mig att tänka på annat. Annat än T.
Jag hade aldrig trott att jag skulle skriva så som jag gör, jag var rädd för att bli bitter, besviken, kanske till och med hatisk. Förbannad över att jag aldrig lyckas med sånt jag verkligen vill, hur jag än försöker.
Jag har stått på Kungsängsbron flera gånger denna vinter, stirrat ner i vattnet och på grusvägen brevid, men jag har aldrig vågat ta itu med det hela.
Och det är just därför som jag fortfarande lever. Jocke hjälpte mig. Jag sa att det inte fanns någon Plan B. "Det finns alltid en Plan B," sa han. Han hade rätt. Tack.

RSS 2.0